När tolvåriga Amelia bevittnade hur hennes klasskamrat blev förlöjligad i cafeterian stod hon inför ett val som otaliga elever ställs inför dagligen: att tiga eller säga ifrån. Hon valde att varna sin skola via STOPits plattform på sin smartphone. Denna snabba åtgärd ledde inte bara till en snabb lösning på den omedelbara situationen, utan förhindrade också vad studievägledarna senare identifierade som ett eskalerande mönster av riktade trakasserier.
Berättelser som Amelias visar varför skolsäkerhet och elevers välbefinnande är beroende av miljöer där röster inte bara tolereras – utan aktivt värderas. Att skapa en stark "säg ifrån"-kultur inom skolor bryter ner den urgamla tystnadskodexen som länge har funnits i klassrum och korridorer. Det är dags att bygga utbildningsmiljöer som välkomnar och driver positiv förändring ... ett modigt samtal i taget.
Vad är en "säg ifrån"-kultur?
Så, vad pratar vi egentligen om när vi talar om en "säg ifrån"-kultur?
Vi omtolkar hur skolorna reagerar åtgärda problem genom att uppmuntra elever, lärare och personal att uttrycka sina farhågor snarare än att hålla tyst. Föreställ dig en miljö som faktiskt gör psykologisk trygghet icke-förhandlingsbar. Det här är en plats med tydliga och tillgängliga sätt för människor att ta itu med problem – från mobbning och trakasserier till subtila former av utestängning – utan att förstärka rädslan för att bli utfryst eller straffad.
Den här typen av omvandling sker när skolor förändrar hur de ser på kommunikation. Tidigare straffade oskrivna sociala koder ofta de som rapporterade problem. De kan ha mött social isolering eller blivit stämplade som "bråkstakare". Men i skolor med en stark "säg ifrån"-kultur har det istället blivit ett förväntat ansvar att rapportera problem. Eleverna lär sig att uppmärksamma skadliga beteenden är en handling av omsorg om sin gemenskap. Detta utmanar direkt etiketter som "skrämmande" eller "tjallande" som historiskt sett har hindrat ärliga samtal från att äga rum.
Allt detta kräver en hel del förändring, vilket innebär mer än bara nya policyer. Vi behöver ett fullständigt nytänkande kring medlemskap och ansvar i samhället. När detta görs på rätt sätt utvecklar eleverna en annan relation med sina auktoritetspersoner. De ser dem som partners i att upprätthålla samhällets normer, inte som motståndare som ska undvikas eller luras.
Vi tror att skolor med etablerade säga ifrån-kulturer kommer att se färre allvarliga beteendeincidenter och utveckla en större känsla av tillhörighet och trygghet för alla inblandade.
Utvecklingen av Speak Up-kulturen i samhället
Det senaste decenniet har sett en stor förändring i hur samhället ser på att tala sanning till makthavare. De senaste viktiga händelserna har utmanat åratal av institutionaliserad tystnad. Samtidigt ökar medvetenheten kring arbetsplatser trakasserier har visat hur kollektiva röster kan montera ner system som en gång skyddade förövare på offrens bekostnad. Dessa kulturella förändringar har förändrat förväntningarna kring organisatoriskt ansvar och individuellt handlande.
Denna samhällsomvälvning har även lett till betydande förändringar inom utbildningsstrukturerna, även om framstegen varierar kraftigt. Framåtblickande skoldistrikt inser nu att det att skapa robusta kanaler för konfidentiell kommunikation fungerar både som förebyggande och tidig upptäckt för samhällsskada.
När problem tas upp tidigt ser lärare och personal ofta mycket bättre resultat. De kan ge riktat stöd till elever som uppvisar problematiska beteenden. Potentiella offer får skydd innan allvarlig skada inträffar. Och mönster kan upptäckas innan de blir alltför djupt rotade.
Många samhällen uppvisar dock fortfarande en stor klyfta mellan nya sociala normer och faktisk skolpraxis. Att se verkliga, varaktiga framsteg i utvecklingen av effektiv skolpraxis kräver avsiktlig ansträngning, lämpliga verktyg och en vilja att konfrontera djupt rotade kulturella normer som länge har tvingat fram tystnad. Skolor måste balansera elevers autonomi, föräldrars förväntningar, juridiska krav och samhällets värderingar ... ofta med begränsade resurser och konkurrerande prioriteringar.
Utveckla en kultur av att säga ifrån i klassrum och korridorer
Skolor över hela landet står inför unika utmaningar när det gäller att skapa utrymmen där det känns verkligt uppmuntrat och förväntat att säga ifrån i rätt tid. Den komplexa sociala dynamiken inom skolor – med deras hierarkier, grupptryck och utvecklingsöverväganden – kräver specialiserade tillvägagångssätt. Utbildningsledare måste implementera omfattande strategier som tar itu med både strukturella förändringar och individuella beteenden.
Här är några av våra bästa förslag:
- Skapa tydliga policyer som definierar oacceptabla beteenden. Undvik att vara alltför bestraffande, vilket avskräcker från rapportering. Bra policyer skiljer mellan olika allvarlighetsgrader och beskriver proportionella åtgärder. De kommunicerar tydligt både "vad" och "varför" bakom förväntningarna. De inkluderar också input från en mängd olika människor, inklusive eleverna själva.
- Upprätta konfidentiella kommunikationskanaler som skyddar de som rapporterar problem från både formella repressalier och sociala konsekvenser. Dessa kommunikationssystem måste balansera sekretess med lämplig transparens. Det är bäst när rapporterare får feedback om vidtagna åtgärder samtidigt som nödvändig integritet bibehålls. Dessa system måste också vara tillgängliga både online och personligen, för att tillgodose olika komfortnivåer.
- Investera i omfattande personalutbildning som bygger upp färdigheter i att reagera på lämpligt sätt på rapporter utan att bagatellisera problem. Denna utbildning måste ta itu med vanliga fallgropar som implicit partiskhet, konfliktundvikande och över-/underreaktion. Rollspelsscenarier med expertfeedback kan fungera särskilt bra för att bygga upp elevernas förmåga att svara på nyanser.
- Ge konsekvent uppföljning när oro tas upp. Detta kan ofta vara den enskilt viktigaste faktorn för huruvida det blir normaliserat att säga ifrån. När elever ser rapporter försvinna in i administrativa svarta hål eller få ytliga svar, urholkas förtroendet snabbt. När de ser lämpliga svar som tar itu med både omedelbara problem och underliggande problem, kommer ungdomar ofta att ta itu med problem med större självförtroende.
- Skapa utvecklingsanpassade rådgivningsprogram som regelbundet tar upp etiskt beslutsfattande och åskådare intervention i icke-kris sammanhang. Detta bygger upp färdigheter innan de behövs i mer krävande situationer.
De mest framgångsrika skolorna väver in dessa element i sin grundläggande kultur genom konsekventa budskap, synligt ledarskapsengagemang och kontinuerlig förbättring. När det att säga ifrån blir en del av en skolas identitet och dagliga praxis (snarare än bara ett särskilt program), anammar eleverna naturligt dessa beteenden som samhällsnormer.
Hur tekniken stöder Speak Up-kulturen
Modern teknik spelar en viktig roll för att skapa effektiva kommunikationsvägar, särskilt för digitala infödingar som ofta känner sig mer bekväma med att inleda svåra samtal med hjälp av teknik. Sofistikerade plattformar som Lightspeed StopIt har utvecklats bortom enkla rapporteringsverktyg. De har blivit heltäckande kommunikationsekosystem som stöder ett spektrum av hjälpsamma beteenden.
Dessa plattformar tillhandahåller:
- Användarvänliga gränssnitt utformad med omfattande input från studenter, vilket gör rapporteringen intuitiv och tillgänglig på alla enheter. De bästa systemen använder människocentrerade designprinciper som minimerar friktionspunkter under rapporteringsprocessen. De inser att hindren för rapportering ökar dramatiskt med varje ytterligare steg eller förvirringspunkt.
- Konfidentiella kommunikationskanaler som skyddar elevernas integritet samtidigt som de möjliggör tvåvägskommunikation. Dessa system använder avancerade säkerhetsprotokoll för att skydda känslig information, samtidigt som de möjliggör lämplig uppföljning. Detta är en avgörande balans som bygger förtroende.
- Sofistikerade verktyg för ärendehantering som säkerställer lämplig uppföljning. Detta sker genom strukturerade arbetsflöden, automatiska eskaleringsprotokoll för brådskande problem och ansvarsmekanismer som förhindrar att rapporter förbises. Dessa system inkluderar ofta inbyggd vägledning för administratörer som svarar på olika typer av rapporter, vilket bidrar till att underlätta konsekventa, evidensbaserade svar.
- Kraftfulla dataspårningsfunktioner som ser bortom enskilda incidenter för att identifiera mönster som kräver systematisk intervention. Avancerad analys kan upptäcka nya trender och avslöja hotspots (fysiska platser eller tidpunkter där incidenter klustrar), relationsnätverk och beteendemönster som kan missas när incidenter behandlas isolerat. Detta omvandlar reaktiva disciplinära system till mer proaktiva och omfattande initiativ.
- Integrationsfunktioner med befintliga skolinformationssystem, vilket möjliggör en smidig integrering i den dagliga verksamheten.
Dessa onlineverktyg kompletterar snarare än ersätter viktiga mänskliga kontakter. De skapar flera möjligheter för elever att uttrycka sina farhågor baserat på deras individuella komfortnivå, kommunikationspreferenser och problemets specifika karaktär.
Lightspeed erbjuder en rad innovativa verktyg för skolor som vill utveckla effektiva "säg ifrån"-kulturer. Läs mer om våra konfidentiella kommunikationssystem och stödjande resurser idag.
I vår nästa artikel, ”Att ge elever möjlighet att öva på att säga ifrån”, kommer vi att utforska specifika strategier för att uppmuntra elever att bli aktiva uppståndare i sina skolmiljöer. Vi kommer att titta på praktiska metoder för att utveckla emotionell förmåga, kamratledarskap och de viktiga kommunikationsfärdigheter som gör det möjligt för elever att tala ifrån med självförtroende.
