Pandemins ringeffekter har sköljt över både lärare och elever, vilket har lämnat lärare och elever brottas med nya realiteter. Psykisk hälsa, en gång en pyrande oro, har kokat över i en kris som kräver proaktiva lösningar. En studie från CDC målar upp en dyster bild: över 40 100 elever drunknar i ihållande sorg eller hopplöshet, och nästan 30 100 brottas med bredare psykiska hälsoproblem. Lärare söker snarast efter förebyggande strategier för att stärka elevernas välbefinnande. Tiden för reaktiva tillvägagångssätt är över. Ett proaktivt, heltäckande ramverk för psykisk hälsa är det enda sättet att navigera utmaningarna i vår moderna värld och säkerställa att varje elev blomstrar.
STOPit rapporterar betydande ökningar av incidenter bland sina kunder under det senaste året. Se uppgifterna nedan.
Lärare kan inte vända sig bort från utmaningarna med psykisk hälsa i skolorna. Med elevernas psykiska hälsa på rekordnivåer kan vi alla hålla med om att detta måste vara en högsta prioritet år 2024.
Samband mellan psykisk hälsa i skolan och akademisk framgång
Lägre akademiska framgångar är en del av konsekvenserna av att inte prioritera psykisk hälsa i skolan. Elever med psykiska problem har högre avhopp, ökad frånvaro, dåliga betyg och generellt sett lägre utbildningsresultat. Andra konsekvenser är ännu mer förödande. Vi behöver bara titta på den stigande självmordsfrekvensen bland unga, där det är den näst vanligaste dödsorsaken bland ungdomar i åldern 10–25 år.
Fyra stora stressfaktorer som påverkar den mentala hälsan i skolan
Barn utsätts för mer stress än någonsin tidigare, vilket kan utlösa eller förvärra psykiska problem. Dessa faktorer inkluderar:
1. Mobbning och nätmobbning
Rapporterna om mobbning är högst i mellanstadiet (28%), följt av gymnasieskolor (16%) och grundskolor (9%). Sociala medier, mobiltelefoner och digital kommunikation har bidragit till detta allvarliga problem. Nästan hälften av amerikanska tonåringar rapporterar att de blivit mobbade eller trakasserade online. Att förebygga mobbning är en kontinuerlig process, inte en engångshändelse. Genom att införliva dessa strategier i din dagliga praxis kan du skapa en skolmiljö där alla elever känner sig trygga, respekterade och har möjlighet att blomstra.
- Bygg en vårdande skolkultur där alla elever känner sig trygga och värdefulla.
- Sätt upp skolregler för hur elever ska behandla varandra, med vuxna som förebilder.
- Utveckla elevernas förmåga att förespråka sina egna och andras rättigheter.
- Tillhandahåll ett bekvämt, anonymt rapporteringssystem så att skolan kan ingripa så tidigt som möjligt.
Ytterligare resurser:
- StopBullying.gov: https://www.stopbullying.gov/
- Nationella centret för mobbningsförebyggande: https://www.pacer.org/bullying/
- Trevor-projektet: https://www.thetrevorproject.org/
2. Brist på grundläggande behov
Enligt NIH (National Institutes of Mental Health) löper elever som har otillräckliga tillgångar på mat, ekonomiska medel, boende, transporter, kommunikation och sjukvård större risk att uppleva dålig psykisk och fysisk hälsa, samt lägre akademiska prestationer än jämnåriga som har dessa nackdelar. Här är tre sätt att göra skillnad. Små handlingar kan göra stor skillnad. Genom att bli en resursnav, främja öppen kommunikation och säkerställa att samhället har tillgång till resurser kan lärare spela en avgörande roll för att säkerställa att varje elev har möjlighet att nå sin fulla potential.
- Bli ett resursnav och ge direkt tillgång till lokala organisationer som tillhandahåller matstöd, bostadsstöd, hälso- och sjukvårdstjänster och andra viktiga resurser.
- Främja öppen kommunikation. Skapa en trygg och välkomnande miljö där eleverna känner sig bekväma med att anförtro sig åt dig om sina behov. Normalisera diskussionen om utmaningar med grundläggande behov och betona att det är ett tecken på styrka att söka hjälp.
- Översätt information till flera språk baserat på skolpopulationen.
Ytterligare resurser:
- Nationella föreningen för skolsocialarbetare: https://www.nasw.org/: https://www.nasw.org/
- Mata Amerika: https://feedingamerica.org/: https://feedingamerica.org/
- Nationella koalitionen för låginkomstbostäder: https://nlihc.org/: https://nlihc.org/
3. Social isolering och ensamhet
Ensamhet är förknippat med dåliga akademiska resultat, tillsammans med mobbning, drogmissbruk och depression. Ungdomar som uppgav att de är ensamma löper större risk att hoppa av skolan vid 16 års ålder. Här är fyra strategier du kan använda för att skapa en trygg och stödjande miljö där varje elev känner sig värderad, sammankopplad och stärkt att blomstra.
- Tilldela samarbetsprojekt som främjar samtal och kontakt.
- Förändra klassrumsmiljön genom att arrangera det fysiska utrymmet för att främja socialisering.
- Normalisera diskussionen om känslor i klassrummet.
- Discretely utforskar situationen genom att kontakta elever som verkar isolerade.
4. Stressfulla händelser som leder till självmordstankar
Självmordsprevention är ett viktigt ämne, och ingenstans är det viktigare än i skolan. Som lärare har vi möjlighet att vara betrodda vuxna i våra elevers liv, och potentiellt spela en viktig roll i att identifiera och stödja dem som kämpar med självmordstankar. Att navigera i detta känsliga ämne kräver dock både medvetenhet och försiktighet. Kom ihåg att vi inte är psykiatriska yrkesverksamma; vårt primära mål är att koppla elever till lämpliga resurser när det behövs. Här är tre sätt vi kan känna igen potentiella varningstecken och erbjuda stöd:
- Lägg märke till förändringar i beteende. Erbjud professionell utveckling för tidig upptäckt av signaler om psykisk ohälsa och lämpliga åtgärder.
- Identifiera elever som har problem tidigt och ingrip snabbt. Implementera en stödstrategi med flera nivåer (MTSS).
- Normalisera att be om hjälp. Främja medvetenhet om psykisk hälsa bland elever och föräldrar.
Ytterligare resurser:
- Belyser självmordsmedvetenhetsmånaden: 40 viktiga resurser för att få hjälp
- Nationella självmordsförebyggande linjen: 988
- Kris-SMS-linjen: SMS:a HOME till 741741
- Trevor-projektet: 1-866-488-7386
- Jed-stiftelsen: https://jedfoundation.org/
Sju steg för bättre psykisk hälsa i skolan
1. Bygg en stödjande skolmiljö
Föräldraengagemang har visat sig bidra till positiva akademiska prestationer, större emotionella och beteendemässiga styrkor, förbättrade relationer mellan förälder och lärare samt lärare och elev, samt färre hälsoriskbeteenden, såsom drogmissbruk. Skolmiljön kan erbjuda en trygg plats.
- Lär dig att vara kulturellt känslig kring emotionella och psykiska hälsoproblem.
- Normalisera elever som förespråkar och ber om hjälp för sig själva och andra.
- Främja och lär ut hur man uppskattar andras perspektiv, och knyter det till klassrumslektionerna.
2. Emotionell känslighet och livskunskap
Oavsett om de har en diagnos eller inte kan elever lära sig att kontrollera sina känslor bättre, känna empati med andra, omfamna uthållighet och tänka kreativt. Känslomässiga färdigheter främjar också mjuka färdigheter, såsom samarbete och kommunikation.
- Skapa klassrums- och skolmiljöer där eleverna känner sig värderade och som en del av en gemenskap av elever.
- Skapa en uppförandekod i skolan som vuxna förebilder och som eleverna har möjlighet att följa.
- Tillhandahåll professionell utveckling för att stödja lärare i att tillämpa relaterade undervisningstekniker.
3. Familje- och samhällsengagemang
Att bygga ett samhälle som stöder positiv psykisk hälsa i skolorna kräver deltagande från elever, lärare, lokala företag, samhällsledare och andra lokala resurser. Det är avgörande att utveckla ömsesidigt acceptabla mål och planer.
- Inkludera familjer och samhällsorganisationer i diskussioner och planer för att ta itu med elevers psykiska hälsoproblem.
- Gör det möjligt för elever och familjer med olika bakgrund att ta med sig sina personliga tankar, känslor och erfarenheter till skolmiljön.
- Utveckla ett mentorskapsprogram, volontärmöjligheter, workshops och långsiktiga partnerskap med lokala företag och ideella organisationer.
4. Resurser och support
Det finns många resurser och telefonjourer tillgängliga. Skolor kan marknadsföra tillgången till resurser och tillhandahålla direkta kontakter med lämpliga resurser för skolor och samhällen. Nationella telefonjourer och resurser för psykisk hälsa inkluderar:
- Kris-SMS-linje: SMS:a HOME till 741741 för att få kontakt med rådgivare dygnet runt, året om
- SAMHSAs nationella hjälplinje, en remiss- och informationstjänst för behandling dygnet runt, året runt (1-800-662-HJÄLP (4357))
- Nationella självmordsförebyggande telefonlinjen, tillgänglig genom att ringa 988 eller 1-800-273-TALK (8255)
- National Alliance on Mental Illness (NAMI) Teen & Young Adult HelpLine för rikstäckande stöd från kamrater och hänvisningar till resurser. Sms:a "Vän" till 62640; chatta på nami.org/prata med ossRing 800-950-6264 måndag till fredag, 10:00 till 22:00 ET.
- Trevor Project: Krisinsatser och självmordsförebyggande tjänster (1-866-488-7386) eller sms:a “START” till 678678.
5. Finansieringskällor för skolbaserade program för psykisk hälsa
Nationella bidrag finns tillgängliga för lokala skoldistrikt, såsom de nedan. Delstater har också program för att stödja initiativ för psykisk hälsa i skolan. Läs mer från dessa nationella myndigheter:
- Övervinna hinder för finansiering av program för studenters psykiska hälsa och säkerhet
- Nationella utbildningsförbundet (NEA)
- Kontoret för grundskola och gymnasium
- SAMHSA-avdelningen för mental hälsa och mänskliga tjänster
7. Tekniska verktyg för stöd inom psykisk hälsa
Att främja starka kontakter mellan föräldrar, skola och samhället är en hörnsten i att stödja elevers psykiska hälsa i skolan, men teknik kan vara en värdefull allierad. Ny teknik är inte avsedd att ersätta mänsklig interaktion och stöd. Däremot kan den effektivt komplettera dessa insatser med genomtänkt integration.
Typer av verktyg att överväga inkluderar:
- Teleterapiplattformar
- Appar för mental hälsa
- Anonyma rapporteringssystem
- Peer-to-peer-supportplattformar
- Läroplanplattform för social-emotionellt lärande (SEL)
- Dataanalysverktyg
En mångfacetterad strategi för elevers psykiska hälsa
Det bästa sättet för elever att lyckas är genom att bli värdefulla i en trygg och omsorgsfull skolgemenskap som värdesätter mångfald och olikheter. Våra samhällen är beroende av oss för att ta itu med psykisk hälsa i skolorna, och det är en prioritet vi måste ta på allvar under 2024 och framåt – med investeringar, utbildning och att bygga relationer med föräldrar och samhället.